2008-11-19: Layouten omgjord så det blir enklare att skriva ut.

Jag pratade med Gunnar Albers som sa att de fått båten av Björn och Ella Stamer hösten 1995. De bodde i Hässelby och båten låg då på Värmdölandet. Sonen Janne var behjälplig och jag ska ringa honom. Gunnar med fru seglade båten sommaren 1996 men tyckte att Oregon Pine däcket var lite tunnt och började därför en renovering ihop med Skyddsvärnet som hade det som projekt i Södertälje.

Gunnar kallade båten för Ella efter damen de fått båten av.

2008-11-20: Pratade med Jan Stamer som sade sig vara ägare mellan slutet på 80-talet till 1995 då hans mamma Ella hjälpte till att skänka båten till kriminalvården (så att de fick ett ordentligt straff). Hans föräldrar hade alls inte ägt båten. Jan köpte båten av en familj vid Skurusundet som hade haft båten ett tag, ovisst hur länge.

Deras uppgifter var att båten kan ha hetat Svanungen ellr liknande och var amatörbyggd 1922-1924 ungefär.Janne hade båten på Reasrö och bytte några bord och la ett nytt däck av Oregon Pine, det gamla var fura. Båten stod på land lite nu och då under Jannes ägarperiod och hon läckte våldsamt vid sjösättningarna. Nåtlimningen var gjord tidigare och inte bra. Båten ålade sig fram i vattnet när hon seglades, alldeles för mjuk och tunn i bordläggningen. En vackerväderbåt!

Torsdagen 13 november åkte jag och Bosse Strandberg ner till Linanäs gård nordväst om Södertälje för att titta på Gerd III enligt uppgift, men det kan lika gärna vara Svea. Gerd III ska ju vara byggd av gran men denna är en furubåt och jag tycker mej få en känsla av Sjögren som konstruktör och inte Harry Becker.

Båten ägs av Skyddsvärnet och det är en Gunnar Alberts som står som ansvarig, jag ska kontakta honom. Skyddsvärnet fick båten för ett antal år sedan av en äldre dam och de seglade henne en säsong för att sedan ställa henne på denna gård för renovering. Som gengåva till bonden byggde de ett stort skjul där gårdens maskiner också står. Arbetet med båten har avstannat och bonden vill ha hela utrymmet i skjulet, helst redan i december.

Däcket är bortrivet och alla däcksbalkarna är bytta till nya. Det som finns kvar av däcket är mittfiskar och skarndäck som kan användas som mallar.  Inredningen är urplockad och finns bredvid båten.

Vissa äldre reparationer finns också men allt ser inte fackmannamässigt ut.

Jag mätte upp båten till 11,65 lång (+- ett par cm) och 1,80 bred (samma osäkerhet där), 1,50-1,55 djup men vattenlinjen var svår att finna exakt.

Skrov i furu där friborden är nåtlimmade, en del nåtlister har släppt men i huvudsak OK.

Däck saknas men mycket av skarndäck och mittfiskarna (med jättestora knapar) i mahogny finns kvar.

Överbyggnad i mahogny där rufftaket bestod av tre stora mahognyflak, ganska dåligt skick.

Köl av järn med en pålagd sula med bly underst, kanske 100-150 kg (sulan alltså). Tre av kölfickorna var öppnade och muttrarna därinne kändes friska.

Roder av Plyfa med hjärtstock av järn

Båten är kompositbygge med nerbyggt kölsvin.

Jag mätte lite dimensioner:

Träspant 29 X 25 mm

Järnspant 25 X 30 X 4 mm

Bordläggning i botten 15-16 mm

Däck 22 mm (mittfisk)

Däcksbalkar original 28 X 42 mm

Ruffbalkar 30 X 30 mm

Sittbrunnssarg 13 mm

Mastfot 250 mm hög och 50 mm bred vid masten i övrigt 35 mm bred.

Träbottenstockar 47 mm tjock

Järnbottenstockar 4 mm tjock

Lite allmänna intryck:

Döträ och kölstocken verker vara hyfsat OK.

Samborden är nog läge att byta, ser ut att ha frusit.

Stävarna ser bra ut men där kollade jag inte så noga.

Bottenborden ser OK ut.

Friborden är limmade med en del släppor. Vit färg i nåt och plugghål tyder på att hon varit vitmålad länge.

Laskbrickor av både trä (original) och plåt där plåtbrickorna är skruvade med rostfri skruv och mutter. Konsekvent är dessa laskbrickor smalare (2/3) än utrymmet mellan spanten.

Ruffsargen på styrbord har ett hål nere vid däck medan babords sarg ser bra ut.

Rufftaket invändigt är fint men utvändigt sämre.

Sittbrunnsargarna är OK.

Roderkult saknas (eller finns under bråten)

Spanten av trä ser ut att ha klarat sig bra (kollade inte alla)

Järnspanten är på vissa ställen lappade och lagade men kanske inte så bra gjort.

Bottenstockarna i stål ser förvånansvärt välbehållna ut om de är 80-85 år gamla

Riggen finns i Enhörna och ska ligga under tak

Segel finns på annan plats och det har jag kollat med Gunnar. Stor och några försegel i skiftande kvalitet.

Förmodligen står det S40 i seglet och det är därför denna båt blivit förväxlad med Gerd III. De har dock förvånansvärt lika mått.